Säkerhet ur psykologisk synvinkel

Säkerhet generellt
Säkerhet är en fråga om att uppnå rimlig trygghet. Det är en fråga om att lita på andra och i den mån man inte kan göra det så gäller det att i görligaste mån skydda sig mot de olika farorna oavsett  om det är fråga om fysisk skada som kroppsskada eller psykisk skada. Oavsett om det är en individ, ett företag, en stad eller nation gäller samma krav på grundtrygghet.

Säkerhet är ett begrepp som är nära förknippat med begreppet fara. Att vara säker är att vara skyddad från fara.  Det finns olika former av hot mot ens säkerhet. Det kan vara personliga hot mot en person och de hoten kan vara av dels fysisk art, dvs risken för kroppslig skada, dels av psykisk art där till exempel personens självkänsla hotas.

Hot, våld och kommunikation
H
oten kan sorteras efter om de är rent individuella, om de gäller ett företag, en stad, en nation eller hela världen. Ett individuellt hot kan vara att en person är arg på en annan person och är beredd att tillgripa våld för att "skipa rätt". Hot mot företag kan vara konkurrenter, sabotörer, spioner, men också sådant som brand. Det klassiska hotet mot nationer är krig men kan också vara ekonomiska sanktioner eller terror. Hot mot världen kan vara en större himlakropp på kollisionskurs mot jorden eller en farsot, en sjukdom, som drabbar stora delar av världens befolkning.

De psykologiska faktorerna i alla dessa former av hot kan i sin tur delas in i olika områden, såsom bedömning och beslutsfattande, medvetandegrader där panik i sig kan utgöra nya former av hot.

Kommunikation är ett utbyte av information, som kan vara faktamässig men även emotionell. Den icke verbala kommunikationen är baserad på hur vi rör oss och vilka ställning vi intar och vilken mimik vi har. Den verbala är ordens förmedling av någonting.

Som en del av kommunikationen har vi olika former av hot som kan vara mer eller mindre aggressiva samt offensiva eller defensiva. Den som hotar har som regel ett syfte med detta.  Hotet kan vara ett sätt att markera dominans, att tilltvinga sig en fördel från någon annan, eller att skada eller fördriva någon.

Ett exempel är en person som vill komma in i en lokal men hindras av en portvakt, receptionist eller annan person. Lokalen kan vara ett kontor, en fabrik, en krog, en läkarmottagning etc., och personen vill uppnå något genom att komma in i denna lokal. Det kan vara ett psykiskt eller fysiskt behov som behöver tillfredställas och behovet att uppnå detta kan vara mer eller mindre starkt.

Receptionisten är ett exempel på en yrkesgrupp som ofta befinner sig i frontlinjen. Det är vanligen receptionisten som är den som får första kontakten med en besökare till ett företag eller en organisation. För receptionisten gäller det att både vara välkomnande och på sig vakt mot faror.

Det är ett dubbelspel som inte alltid är så lätt att bedriva med full trovärdighet. Är receptionisten alltför vaksam och på sin vakt mot faror kommer detta genast att visa sig. Det blir ett mera reserverat beteende, mera spänd kroppshållning, vassare blick osv. För att undvika allt för fientligt bemötande gäller det att vara säker i sig själv och på sin förmåga att dels snabbt avgöra om personen är ofarlig, dels ha grundinställningen att alla är ofarliga och trevliga människor men att det ska finnas en vaksamhet mot faror. Skulle det sedan visa sig att personen är ett hot gäller det att kunna hantera detta hot på ett bra sätt.

Genom att det finns ett hinder att uppnå det man vill uppnå uppstår det en konflikt och frustration. Den som vill in i lokalen kan hantera denna inre frustration på olika sätt och i olika hög grad. Har personen en hög impulsivitet och svaga hämningar försöker personen säkert att med våld ta sig förbi personen, antingen genom att bara gå förbi och om han/hon hindras kan försöka komma förbi hindret och handgemäng kan uppstå där den starkaste och snabbaste och den som bäst hantera fysiska krafter vinner.

Är personen något mindre impulsiv så kan hot föregå en rent fysiska kraftmätningen. Att skrika, gapa och ställa till med stort oväsen är ett sätt att uppvisa imponerbeteende och som används flitigt bland annat i många apflockar med resultat att de flesta andra sätter sig i säkerhet. Även människor brukar dra sig undan från en sådan person. De höga ljudet är ett sätt att uttrycka styrka och potentiell förmåga att skada. Det mesta av fågelsången på våren är också av denna karaktär. För att ytterligare betona styrkan kan den hotande gripa tag i något föremål, såsom en stol eller en porslinstallrik, och slå sönder det.

Till dessa imponerbeteenden hör också att göra sig stor, dvs högre än de potentiella motståndarna vilket till exempel kan göras genom att  fäkta med armarna över huvudet. Snabba rörelser mot motståndaren är också ett sätt att visa hot. Ren kraftmätning kan också bestå i att stirra den andre i ögonen och eventuellt visa tänderna och morra. Det senare hör man inte så ofta men jag hörde det en gång nästan övertydligt i en järnhandel dit en A-lagare hade sökt sig i skydd mot en annan som av någon anledning var arg.

Till de icke verbala hotbilderna hör även att utrusta sig med någon form av tillhygge eller vapen. En krossad flaska kan man skära sig illa på och en kniv kan snabbt åstadkomma mycket allvarliga skador liksom pistoler och andra skjutvapen.

Verbala hot är ett mera symboliskt sätt att utöva hot. Det kan vara tydliga uttalanden som att ”jag ska döda dig”, ”jag ska strimla dig med rakblad”,  till mera indirekta som ”jag vet var du bor” eller  ”jag vet var ditt barn går på dagis” till ändå mera subtila som att ”det är inte hälsosamt att hindra mig”.

Judo är en kampsport där balans är en viktig del och där man ofta utnyttjar motståndarens styrka för att få honom på fall. Verbal judo är ett uttryck för en metod att lösa konflikter. Metoden förutsätter att kan förstå såväl sina egna som motståndarens känslor och tankar. Upphovsman till verbal judo är Georg Thompson som arbetat som polis i USA och som har svart bälte i judo.  Ordet judo betyder på japanska ”den mjuka vägen” och det är just det som metoden går ut på.

Undvik att säga eller göra sådant som gör den hotfulle ännu argare. Istället ska man lyssna till motståndaren och försöka förstå dennas situation. Samtidigt är man varse sina egna känslor och tankar och undviker att hetsa upp sig själv. Att vara stressad i en sådan här situation är normalt men man ska försöka hindra att stressen skenar iväg med ens känslor och beteende.

Om en person säger ”du ska släppa in mig” så är det bättre att säga ”jag förstår att du vill komma in” är att säga ”du får inte komma in”. Det visar att man har en vilja att förstå den andre. Direkta avvisanden tender istället att öka frustrationen.

På samma sätt bör man undvika direkta befallningen såsom ”kom hit” som kan låta hotfullt. Andra ord eller uttryck kan vara nedvärderande och därmed i sig hotfulla såsom.. ”det angår inte dig” och därmed öka hotgraden från den andre.

Genom att försöka sätta sig in i den andres situation och försöka förstå grunderna till det hotfulla beteendet kan man ofta undvika att det utvecklas till stort bråk. Naturligtvis finns det situationer där den hotfulle är så inriktad på att genomdriva inte bara hotet utan även våldet att man inte med ett kort samtal kan förändra något. Dit hör terrorister, exempelvis självmordsbombare, som inte känner fruktan därför att de redan har tagit förväl av livet och ofta tycker sig tjäna ett högre syfte.

Här kan det vara väldigt svårt att skilja på en person som avser det som rent hot för att uppnå något och som egentligen inte vill genomför a våldet, och en person som är fast besluten att genomföra våldet och som kanske ser sig som ett offer för ett högre mål.  Båda kan ha ett beteende som kan verka vara beslutsamt att genomföra våldet men det som har störst motiv att visa att han/hon är fast besluten att genomföra våldet är den som bara vill bluffa. De andra har ju egentligen ingen anledning alls att verka hotfulla därför att eventuellt hot ska komma i själva våldshandlingen.

Våld, kris
Den som blivit utsatt för en stark känslomässig fara hamnar ofta i ett tillstånd av Chock. Personen kan till det yttre se oberörd ut, men det kan vara ett sätt för personen att skärma av och skydda sig mot ytterligare hemska upplevelser. Personen är dock ej oberörd och djupt skakad i sitt inte. Efter någon tid, det kan vara timmar eller dagar, kan det komma en kroppslig reaktion där pulsen börjar gå upp, hon skakar, gråter och så att säga faller samman.

Ibland kan det räcka med att ha nära och kära och trygga personer omkring sig, ibland behövs hjälp av någon med djupare kunskap om människor tankar, känslor och beteenden, exempelvis psykolog

I grunden är det här överlevnadsbeteenden. I en krissituation kan det vara livsviktigt att stänga av en del känslor och fokusera på det som är väsentligt för att rädda liv. En sjuksköterska som följer med en ambulans måste i krisläget, även om det här hemskt med exempelvis svårt skadade barn, kunna agera kallt och effektivt ända till dess den olycksdrabbade har överlämnats till andra på sjukhusets akutmottagning. Där händer det att alla känslorna kan släppas loss och gråten kan komma fram.

Inte alla sjuksköterskor har dessa reaktioner. Rutinerade ambulansförare brukar säga att en del har denna förmåga att tillfälligt förskjuta en del känslor medan andra inte har det utan själva krisar till på olycksplatsen. Vi människor är helt enkelt olika.

Generellt när vi utsätts för och upplever en stor fara sker en rad fysiska och psykiska reaktioner. Det sympatiska nervsystemet aktiveras vilket bland annat medför att adrenalin frisätts i blodet, sockerhalten ökar etc. Alltsammans för att förbereda oss för att fly eller fäkta. Kan vi springa bort från faran gör vi det, måste vi slåss gör vi det. Alla är dock inte lika benägna att reagera på detta vis. En del uppvisar istället ett paralyserade och handlingsförlamat  beteende.

Efter att blivit utsatt för hot eller en känslomässigt stark aggressiv handling  sker en reaktion, en reaktionsfas, som kan vara många år. Det finns exempel på 7 års sjukskrivning eller mer. Det finns exempel på personer som upplevt hemskheter i krig  eller koncentrationsläger och som tiotals år efteråt kan vakna med mardrömmar. En polis som tjänstgjort för FN i Kongo hade upplevt skrämmande situationer med skjutvapen. Bland annat blev de beskjutna direkt när de lämnade flygplanet och fick krypa bort från landningsbanan. Den mannan hade stora problem med nyårsfyrverkerier och kunde inte tjänstgöra vid sådana tillfällen.

Mer vardagsnära hot och våld rapporteras i olika hög grad från olika yrkesgrupper. Personer som arbetar med äldre och med psyksjukvård har 28%  gjort anmälan, socialtjänsten 14%, Hotell och restaurangpersonal 17%, skola och utbildning 9% och polis 7%. Även andra yrkesgrupper är utsatt för hot och våld. Hot förekommer ofta i vårt samhälle, även om de allra flesta kontakter vi har med andra är i högsta grad fredliga.

Hot och aggressivt beteende
En man uppgav att han var så beredd på slagsmål att om han stod i en korvkö och någon började gruffa ordentligt med honom så klippte han till direkt och slog ner den andra med knytnäven. Hans reaktionssätt och beteende var att vinna genom att slå till först.

Säkerhet specifikt och i tillämpade situationer
Det finns generella regler och kunskaper som är tillämpbara på många områden och där jag och de konsulter jag samarbetar med kan ge specifika lösningar och förbättringar av säkerhet och trygghet. Ett exempel på en yrkesgrupp som ofta får kontakt med andra människor och som har en viktig funktion i sina företag eller organisationer är receptionisterna.

Lars Benthorn