Mobbning

 Mobbning, mobbing, att mobba, bli mobbad,

 

En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer, En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag. Sådana handlingar kan utföras verbalt, vid fysisk kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning och isolering
Det här är en definition som forskaren Dan Olweus formulerat.

 En kränkande behandling eller kränkande särbehandling är en handling som det finns skydd mot i lagtext. 

John, 13 år, en stillsam kille som råkade illa ut. Under två år tvingade kasskamraterna honom äta gräs, dricka mjölk med diskmedel, band rep om halsen, låste in honom på toa. De gjorde det för att de tyckte det var skoj

 Karin, 14 år, skolkamraterna slutade ringa, hälsa, pratade illa om henne, förlöjligade allt hon sa.

 På en arbetsplats fanns det en grupp där ett par kvinnor som från att ha varit bästa väninnor så slutar de prata med varandra. Den forna arbetskamraten tittar kritiskt på henne, stänger henne ute från gemenskapen och den utestängda känner sig allt mer ledsen och frustrerad över situationen.

 Uppemot hundratusen barn blir varje år mobbade i skolan.

 Karin, 13 år, säger:

"Jag tycker man ska komma ihåg att mobbning är faktiskt detsamma som misshandel, både psykisk och fysisk misshandel."

  

Mobbning skadar på flera sätt. Det kan förstöra skolarbetet så att eleven får sämre kunskaper och färdigheter och än viktigare är att det kan försämra självkänslan och självförtroendet. Det skapar själsliga ärr som sitter i under resten av livet. Glåpord, kränkande omdömen, hot och våld liksom att bli utfrusen, hånad eller osynliggjord isolerar och omintetgör den del av utvecklingen som vi får tillsammans med andra.

 Barnombudsmannen lyfter fram barnens erfarenheter. I brevkampanjen ”Dialog med unga” fick BO över sextusen brev från trettonåringar och de förslag till arbete mot mobbing som där kom fram finns i skriften ”Blunda inte för mobbningen”.

 Barnen ser mobbningen som ett resultat av dåliga relationer mellan eleverna liksom mellan elever och vuxna i skolan.

 Vad kan man då göra åt mobbning? Enstaka punktinsatser räcker inte. Det gäller att skapa en god stämning i skolan eller på arbetsplatsen. Det gäller att sprida kunskap om hur mobbing uppkommer och går till. Med kunskap kan vi börja se när mobbing förekommer och sedan kan vi börja agera.

 Marianne, 13 år, säger:
En av mina klassföreståndare är helt underbar. Han har sagt att om någon känner sig utanför eller på något sätt har problem ska de komma till honom. Äntligen visar någon lärare att han bryr sig om oss och hur vi mår.

 Helena, 13 år, säger:

"Lärarna måste bli mer än lärare dom måste bli ens vänner. Lärare som gör narr av eleverna gör det bara värre." 

 All pedagogisk personal i skolan behöver utbildning. Inte bara en gång, utan gång på gång. Först med upprepad effektiv utbildning kan en långtgående förändring komma till stånd. Det finns på många håll brister i lärarutbildningen på högskolorna. Det är bland annat viktigt att konkretisera innehållet. Lärarna måste också kunna förmedla grundläggande värderingar.

 Petra, 13 år, säger:

"Utbilda lärarna så att de övervinner sin rädsla att prata öppet om mobbning."

 I undervisningen i skolan bör det ges kunskap om samhällets normer, regler och värderingar. Med samtal i olika former bör skolorna arbeta för att förebygga mobbning. Unga människor vill ha mer kunskap. Eleverna själva betonar att de vill öka sin kunskap om mobbning, dess orsaker och verkan.  De vill ha mer än enstaka temadagar. De vill att all undervisning ska genomsyras av sådan kunskap.

 Eleverna framhåller också hur viktigt det är med en god stämning i skolan. Eleverna behöver lära känna varandra bättre i klassen och i skolan. De vill ha färre negativa grupperingar. och att varje elevs goda egenskaper ska lyftas fram.

 Josefin, 13 år, säger:

"Man kan sitta och prata om problemen i små grupper på någon lektion i klassen. Någon vuxen ska sitta med i varje grupp. Man kan ha olika punkter som man ska ta upp, t ex blir någon mobbad? Är det någon som mobbar? Känner sig någon på något sätt utanför. Osv. Detta kan göra en gång i veckan. "

Arbetsmiljölagen och Skollagen reglerar hur skolans arbete mot mobbning ska organiseras. BO anser att skollagen måste bli bättre. BO föreslår att tydligare centrala riktlinjer ges avseende innehållet i de skolplaner som ska upprättas av kommunerna.

Enligt skollagen åligger det rektor att utveckla utbildningen men även att arbetsmiljön är bra. BO menar att man ska öka rektorns ansvar och att oklarheter i ansvaret ska undanröjas. Det bör även finnas ett handlingsprogram på varje skola med förebyggande insatser mot mobbning.

 

Mobbning förekommer även i djurvärlden. Hackkyckling är ju ett välkänt begrepp. Det har emellertid visats att fenomenet är olika mycket förekommande i olika populationer. I en kycklingfarm gick man in för att skapa hackfria populationer och det visade sig att skadorna på kycklingarna blev mycket mindre och produktionen ökade. Det går att skapa mobbingfria miljöer även bland djuren.

 James Tamm m fl har visat att man kan åstadkomma mycket bättre på arbetsplatser som är trivsammare och mer produktiva genom att minska på egoism och hot och försvar och istället stimulera till samarbete där man hjälper varandra till bra resultat.

 Ökat samarbete mellan myndigheter, lärare, föräldrar och skolungdomar ger en effektivare skola och sedan i vuxenlivet en effektivare arbetsplats. Det gäller att våga se och ingripa vid konflikter och mobbning. Det gäller för ledningen (lärare, chefer, ledare) att förstå elevers eller anställdas situation. En tidigt löst konflikt ställer till med mindre besvär om den löses tidigt.

 

 /Lars Benthorn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer, En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag. Sådana handlingar kan utföras verbalt, vid fysisk kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning och isolering.  Det här är en definition som forskaren Dan Olweus formulerat.

 En kränkande behandling eller kränkande särbehandling är en handling som det finns skydd mot i lagtext. 

John, 13 år, en stillsam kille som råkade illa ut. Under två år tvingade kasskamraterna honom äta gräs, dricka mjölk med diskmedel, band rep om halsen, låste in honom på toa. De gjorde det för att de tyckte det var skoj

 Karin, 14 år, skolkamraterna slutade ringa, hälsa, pratade illa om henne, förlöjligade allt hon sa.

 På en arbetsplats fanns det en grupp där ett par kvinnor som från att ha varit bästa väninnor så slutar de prata med varandra. Den forna arbetskamraten tittar kritiskt på henne, stänger henne ute från gemenskapen och den utestängda känner sig allt mer ledsen och frustrerad över situationen.

 Uppemot hundratusen barn blir varje år mobbade i skolan.

 Karin, 13 år, säger:

Jag tycker man ska komma ihåg att mobbning är faktiskt detsamma som misshandel, både psykisk och fysisk misshandel.

  

Mobbning skadar på flera sätt. Det kan förstöra skolarbetet så att eleven får sämre kunskaper och färdigheter och än viktigare är att det kan försämra självkänslan och självförtroendet. Det skapar själsliga ärr som sitter i under resten av livet. Glåpord, kränkande omdömen, hot och våld liksom att bli utfrusen, hånad eller osynliggjord isolerar och omintetgör den del av utvecklingen som vi får tillsammans med andra.

 Barnombudsmannen lyfter fram barnens erfarenheter. I brevkampanjen ”Dialog med unga” fick BO över sextusen brev från trettonåringar och de förslag till arbete mot mobbing som där kom fram finns i skriften ”Blunda inte för mobbningen”.

 Barnen ser mobbningen som ett resultat av dåliga relationer mellan eleverna liksom mellan elever och vuxna i skolan.

 Vad kan man då göra åt mobbning? Enstaka punktinsatser räcker inte. Det gäller att skapa en god stämning i skolan eller på arbetsplatsen. Det gäller att sprida kunskap om hur mobbing uppkommer och går till. Med kunskap kan vi börja se när mobbing förekommer och sedan kan vi börja agera.

 Marianne, 13 år, säger:
En av mina klassföreståndare är helt underbar. Han har sagt att om någon känner sig utanför eller på något sätt har problem ska de komma till honom. Äntligen visar någon lärare att han bryr sig om oss och hur vi mår.

 Helena, 13 år, säger:

Lärarna måste bli mer än lärare dom måste bli ens vänner. Lärare som gör narr av eleverna gör det bara värre. 

 All pedagogisk personal i skolan behöver utbildning. Inte bara en gång, utan gång på gång. Först med upprepad effektiv utbildning kan en långtgående förändring komma till stånd. Det finns på många håll brister i lärarutbildningen på högskolorna. Det är bland annat viktigt att konkretisera innehållet. Lärarna måste också kunna förmedla grundläggande värderingar.

 Petra, 13 år, säger:

Utbilda lärarna så att de övervinner sin rädsla att prata öppet om mobbning.

 I undervisningen i skolan bör det ges kunskap om samhällets normer, regler och värderingar. Med samtal i olika former bör skolorna arbeta för att förebygga mobbning. Unga människor vill ha mer kunskap. Eleverna själva betonar att de vill öka sin kunskap om mobbning, dess orsaker och verkan.  De vill ha mer än enstaka temadagar. De vill att all undervisning ska genomsyras av sådan kunskap.

 Eleverna framhåller också hur viktigt det är med en god stämning i skolan. Eleverna behöver lära känna varandra bättre i klassen och i skolan. De vill ha färre negativa grupperingar. och att varje elevs goda egenskaper ska lyftas fram.

 Josefin, 13 år, säger:

Man kan sitta och prata om problemen i små grupper på någon lektion i klassen. Någon vuxen ska sitta med i varje grupp. Man kan ha olika punkter som man ska ta upp, t ex blir någon mobbad? Är det någon som mobbar? Känner sig någon på något sätt utanför. Osv. Detta kan göra en gång i veckan. 

Arbetsmiljölagen och Skollagen reglerar hur skolans arbete mot mobbning ska organiseras. BO anser att skollagen måste bli bättre. BO föreslår att tydligare centrala riktlinjer ges avseende innehållet i de skolplaner som ska upprättas av kommunerna.

Enligt skollagen åligger det rektor att utveckla utbildningen men även att arbetsmiljön är bra. BO menar att man ska öka rektorns ansvar och att oklarheter i ansvaret ska undanröjas. Det bör även finnas ett handlingsprogram på varje skola med förebyggande insatser mot mobbning.

 

Mobbning förekommer även i djurvärlden. Hackkyckling är ju ett välkänt begrepp. Det har emellertid visats att fenomenet är olika mycket förekommande i olika populationer. I en kycklingfarm gick man in för att skapa hackfria populationer och det visade sig att skadorna på kycklingarna blev mycket mindre och produktionen ökade. Det går att skapa mobbingfria miljöer även bland djuren.

 James Tamm m fl har visat att man kan åstadkomma mycket bättre på arbetsplatser som är trivsammare och mer produktiva genom att minska på egoism och hot och försvar och istället stimulera till samarbete där man hjälper varandra till bra resultat.

 Ökat samarbete mellan myndigheter, lärare, föräldrar och skolungdomar ger en effektivare skola och sedan i vuxenlivet en effektivare arbetsplats. Det gäller att våga se och ingripa vid konflikter och mobbning. Det gäller för ledningen (lärare, chefer, ledare) att förstå elevers eller anställdas situation. En tidigt löst konflikt ställer till med mindre besvär om den löses tidigt.

 

 /Lars Benthorn